Författare: ingaeke

 

I Yngsjö kapell!

Tisdagen den 18 april kl 18.30 anordnas en konsert till förmån för projektet DSI, Indien.

Medverkande: Sång och musik av  kören Joyful med musiker, Åhus.

Inga Ekelund, Yngsjö, ger en lägesrapport från senaste resan till Indien.

Inträde: 100 kr vid entrén . ( För info  tel. 0703 083 688, Inga)

Ni hälsas varmt Välkomna.

Veckorna på DSI har varit fyllda av skiftande uppgifter, en del svåra, en del roliga och en del annorlunda på grund av våra kulturskillnader.

Men… med så mycket av  tillgivenhet tacksamhet och kärlek jag blir föremål för från dessa underbara människor jag möter  är jag innerligt tacksam att jag år efter år får ha förmånen att åka till DSI.

Här har jag försökt göra en sammanfattning.

Jag har åkt med skolbussarna och hämtat upp barn.

Besökt och undervisat i samtliga femton klasser samt haft schemalagda lektioner i åk 5, i engelsk konversation .

Samtal med äldre flickor. Betonat vikten av studier och inget äktenskap före avslutad utbildning ”no marriage before the completion of training” .Vidare berättat  och varnat dem för trafficking m.m.

Flertal möten med lärarna och tillsammans med mentorn Sugantha undervisat och handlett dem i didaktik och gett dem pedagogiska råd i bl.a.  ansvar och framförhållning mm.

Möten med kvinnorna i ” the woman project” samt gjort några bybesök.

Deltagit i Pongalfestligheterna ( en typ av thanksgiving) och ”the Rebublic day”.

Varit behjälplig i köket och på kontoret.

Möten med bankpersonal och projektets auktoriserade revisor.

Haft möte med DSI:s  styrelse. Diskuterat viktiga frågor angående DSI;s  framtid, ekonomin, olika nya riktlinjer från ”the goverment”, skolavgifter, behov av utbyggnad av klassrum är aktuellt på ”primary school”. Elevantalet har ökat och prognosen är att det blir så ett antal år framöver. Flera elever kommer utifrån byarna, många med skolans bussar. Detta läsår har 400 elever studerat på DSI, inkl barnen som bor på internatet.

Inköp i Chengleput  till skolan och internatet t.ex ny TV till flickornas samlingssal, frukt, sovmattor, hygienartiklar, pedagogiska leksaker, skolmaterial mm. Tillika ett antal besök  för att försöka få ut pengar i bankomaterna. De flesta gångerna var antingen automaterna stängda eller så saknades pengar.

Deltagit i morgon och kvällssamlingarna, hjälpt till med läxor, lekt och spelat spel mm och inte minst haft  roligt tillsammans med alla på DSI.

 

 

 

Vid mötet med kvinnorna, som är medlemmar i” the womanproject” den 11 januari var det endast 30 närvarande ,tyvärr saknades 43 kvinnor. De kunde inte närvara på grund av sina arbetsuppgifter och fick inte ledigt av sina chefer.Men gåvorna och pengarna (ränta) får de vid bästa tillfälle.

Vi bestämde att jag  i mån av tid  skulle besöka dem i deras byar och den 6 februari besökte jag den närliggande byn Kelaveedu tillsammans med en av lärarna, Malar Mala. Alla uttryckte sin tacksamhet över sponsringen från Sverige som  sporrar dem till att arbeta.

Dessa kvinnor utför skiftande arbeten i närliggande men även i avlägsna byar, dit de får ta sig till fots!De jobbar vid byggen, hjälper skräddare,städar på skolor eller hos förmögna familjer eller utför tillfälliga  dagverken.En del av kvinnorna  har gemensamt köpt en ko för att  sälja mjölk, några kvinnor har sparat och köpt ett par getter som  får killingar och senare säljer vidare till slakt. En del av kvinnorna använder sina pengar till att betala barnens skolavgifter, köpa skoluniformer och läromedel. Vid ett tillfälle mötte jag en av dessa kvinnor sent på kvällen. Hon hade då arbetat med att bära tegel vid ett bygge, från tidig morgon och ganska långt från hemifrån. Hemma väntade nya arbetsuppgifter med städning och matlagning , maken hjälper inte till och är dessutom alkoholist, vilken de flesta männen är i dessa fattiga byar.

För mig var det mycket givande och intressant att möta dessa härliga kvinnor. De lever ett ett hårt liv men var glada och tacksamma att de genom kvinnoprojektet  träffar  kvinnor i andra byar och få möjligheten att mötas och diskutera problem och framför allt stötta och hjälpa varandra.Tillsammans känner de sig starkare, det uttryckte de vid flera tillfällen under vårt möte.

 

I Indien  firas varje år The Republic Day, typ nationaldag, en av de tre nationella helgdagarna.Det är viktigt att denna dag firas i skolor,olika kulturprogram  i städer och byar oftast med stora parader.Anledningen till firandet av republic day är att  Indiens nuvarande konstitution antogs den 26 januari år 1950.Den andra nationella helgdagen är Indiens självständighetsdag den 15 augusti, den tredje helgdagen varierar från stat till stat .i Tamil Nadu firas  Diwali, en ljusfest  inom hinduismen till minne  av gudarna Lakshmi och Rama.Högtiden firas under fem dagar kring nymånen och infaller i slutet av oktober eller början av november.

The rebublic day firades på DSI i sedvanlig ordning med parad till blåsmusik och trummor, mycket dans, tal , inslag av teater samt utdelning av priser för olika utmärkelser inom sport och annan kunskap.

Många föräldrar deltog i festligheten och barnen var dagen till ära vackert klädda.

 

De dagar jag åkte med skolbussarna  gäller det att vakna i tid ca 06.30, bussarna avgår ca 7.15. Barnen på projektet har då  varit uppe sedan 05.00.Då börjar deras arbets och skoldag med olika sysslor som t.ex städa sina rum, hjälpa till i köket, tömma papperskorgar, läsa läxor ,duscha och klä på sig sina skoluniformer. Kl 8.00 är det frukostdags. Klockan 09.00 är det skolans morgonsamling ,9.15 startar undervisningen. Förhoppningsvis har då även de tre fullastade  skolbussarna anlänt med glada skolbarn.

De första” bussbarnen” hämtas upp ca 7.30 och får då åka på skumpiga sk vägar tills alla barnen hämtats. De yngsta barnen är fyra år ,de är ganska trötta när de anländer till skolan.Förutom chauffören är det alltid en person med som hjälper barnen upp i bussen och hjälper till med väskor och sittplatser.En del barn  får den sista biten frukost av sin förälder  precis när bussen stannar! Att se barnens glädje när de kommer in i bussen är obetalbart, de uppskattar verkligen att få gå i skolan.

Det är en viktig och intressant erfarenhet att åka med ut i byarna och se hur barnen bor och möta föräldrarna. De flesta bor i hyddor men har tillgång till vatten och elektricitet. ( som ibland dock försvinner i flera dagar) Vattnet hämtas av kvinnorna i byns kran och bärs  på huvudet hem  till bostaden. Jag beundrar dessa tappra kvinnor som flera gånger om dagen hämtar dessa hinkar med vatten samtidigt får de vara försiktiga att inte trampa i kobajs!

Många av föräldrarna vill bjuda hem mig på en kopp te men det får jag tacka nej till, tyvärr! Då skulle det inte bli så mycket ”åka” av. Då vill alla bjuda hem.

Efter en lång skoldag, kl 16.00 åker barnen hem igen, samma långa skumpiga väg och nu är det riktigt varmt!!

 

 

Hej!

Nu har jag fått god hjälp med hemsidan och kommer att  ge er en återblick från mina veckor på DSI .

Hej.

Nu äntligen har jag internet och kan skriva ner några rader .

De tre första dagarna var intensiva och intressanta. Första dagen var det föräldramöte på primary school, där jag välkomnades vid skolentrén av söta små flickor som överlämnade blommor och strödde rosenblad över mig.

På kvällen var det välkomstprogram på hostlet av samtliga barn.

Jag känner mig verkligen välkommen.

Efter onsdagens besök i samtliga klasser var det dags för det årliga mötet med medlemmarna i ”the Woman Project”.Dessa kvinnor utför skiftande arbetsuppgifter som t.ex arbeta på byggen, vara ute på åkrar och rensa, sälja småsaker, städa och arbeta som lärare på vår skola. Vid denna träff mottar de alla en present och ränta på de pengar de sparat under det gångna året. Jag har för avsikt att besöka några av dessa kvinnor i deras byar.

I torsdags var jag med på ett lärarmöte som leddes av Sugentha,mentor för lärarna samt träff med de äldre college-studenterna.

Det är givande och intressant att ta del av deras olika samtal, mycket är likt de samtal vi har i våra skolor i Sverige som t.ex att lärarna är måna om sina elever och att de ska uppnå goda resultat men ändå väldigt olikt. Det är mycket av envägskommunikation, upprepningar och utantill-inlärning Naturligtvis blev jag indragen i dessa samtal och då framträdde den gamla pedagogen och berättade en del hur vi undervisar i Sverige.

Från den 13 tom idag den 17 har skolan haft lov med anledning av den en stora Pongalfesten .En tacksägelsehelg för bl.a goda skördar, mjölk från korna!!! samt väntan på våren.Man kokar en speciell gröt över öppen eld som självklart avnjuts på sköljda bananblad.

Vid dessa festligheter medverkar barnen med sång ,dans och tal.

I morgon ser jag fram emot att hämta barn i en av skolans numera tre bussar samt därefter ta del av undervisningen i klass fem, där jag senare kommer att ha lektioner i engelsk konversation. Det är något de verkligen behöver!!

Som ni säkert hörde eller såg i olika nyhetsmedia drabbades Tamil Nadu återigen av en kraftig cyklon, Vardha, den 12 dec-16.

På DSI blev lyckligtvis ingen skadad men det blev materiella skador på hus och murar. Skolan hölls stängd under två veckor,anledningen var ej framkomliga vägar ut till projektet och ingen elektricitet.Självklart inget telenät och internet som fungerade.

Tack vare den senaste brunnen fungerade vattenförsörjningen, dock i begränsade mängder.Informationen om situationen på DSi fick jag genom att jag kontaktade Rubys dotter i Bangalore.

Ström och internet återkom under julhelgen.

Den 9 januari åker jag till Indien och DSI. Med anledning av att skolan hölls stängd under cyklonen har skolsituationen förändrats på så vis att vid skolstarten i januari-17 påbörjas förberedelserna inför de olika examina.Då är det inte populärt med besök av utomstående i klasserna.

Dessa dagar kommer jag dock inte att vara sysslolös.Jag kommer att arbeta med kvinnoprojektet genom att bl.a. besöka kvinnorna i deras byar, vara Ruby behjälplig på kontoret samt inte minst få en uppfattning om hur mycket som förstörts på DSI med anledning av cyklonen och diskutera med styrelsen vilka hjälpinsatser som är av prioritet.
Om internet fungerar kommer jag i möjligaste mån att hålla er uppdaterade om den aktuella situationen på DSI ( Facebook och på hemsidan)
Må väl och Tack för allt stöd.Hälsningar Inga.

Välgörenhetskvällen den 20 oktober i kyrkstugan, Yngsjö blev mycket välbesökt. Jag vill tacka alla medverkande, ingen nämnd och ingen glömd. Utan er hade inte kvällen blivit vad den blev!

Till alla besökare! Varmt tack för att ni kom och berikade kvällen med er närvaro och ert stöd. Inga

Den 11 dec. hade jag förmånen att medverka i en adventskonsert i Yngsjö kapell. Kören sjöng härliga adventsånger under Ulrika Welins ledning och Rune Svensson sjöng solo vid ett par tillfällen. Även vid detta tillfälle var det mycket folk.

Efter konserten serverades det hembakade kakor, sju sorter och kaffe.Stort tack till körmedlemmarna som ordnat detta och behållningen gick till DSI, tillika kollekten efter konserten.

Avslutningsvis visade jag bilder och berättade om arbetet på DSI.

Hjärtligt tack för denna fantastiska eftermiddag i vårt vackra kapell och kyrkstuga i Yngsjö.