En blomma till…

Jag vill skänka en blomma till alla er som uppmärksammade mig på min högtidsdag och min önskan om gåvor till DSI istället för presenter.

TACK! och Carpe Diem!
Den 24 februari åker jag till Indien och återvänder hem den 2 april.Min förhoppning är att ni ska kunna följa mig och mina upplevelser på min hemsida, om inte varje dag Så… ganska ofta.
Varma hälsningar Inga.

Födelsedagsfest till förmån för DSI

Gott Nytt År! Nu är årets första dag är till ända och jag ser fram emot 2014 med stor tillförsikt.

En ny resa till Indien är ännu på planeringsstadiet men före dess vill jag inbjuda till ett litet evenemang lördagen den 8 februari, i kyrkstugan, Yngsjö, med anledning av min 70-årsdag

Från kl 14.30 bjuds ni på en indisk kycklingsoppa samt kaffe med tårta och spettkaka.

Kl. 17.00 fortsätter vi med sång och musikunderhållning.

Jag önskar inga presenter,en gåva till projektet DSI,Indien mottages med stor glädje och tacksamhet.

Varmt välkomna hälsar jag er/ Inga

Kontonummer: 8313 9 504 382 999-2

Obs! Osa senast den 1 febr.-14 tel 044 232042 eller 0703083688; mailadress : ingaeke@hotmail.com

Mot alla odds….i Nicaragura och Indien

Den 19 september 2013 hälsar jag er välkomna till Furuboda,en välgörenhetsafton till förmån för mitt projekt ,DSI, Indien.

Medverkan av bl.a. Per-Axel Axensköld ”Pax”, en av deltagarna i TV-programmet ”mot alla odds”, som sändes våren 2013.

Han är även en av Furubodas ambassadörer.

Han kommer att genom bilder och filminslag ta oss med på äventyret i Nicaragura mm.

Undertecknad kommer att ge en aktuell information från DSI.

Programmet är ännu inte helt klart men boka gärna redan denna kväll.

Önskar er en skön sommar.

Vänliga hälsningar

Inga

Jag vill nu informera att programmet är klart och jag hälsar så många som kan hjärtligt välkomna till denna ,som jag tror, mycket intressanta afton.

I pausen bjuds ni på frukt och vatten.

Jag beräknar att kvällen avslutas 21.15.

Inträdet är 100kr som ni löser vid entrén, ingen förbokning.

För info ring 0703 083 688

Vänligen Inga Ekelund

café DSI 23 mars -13

DSI, INDIEN. Välkomna till ÖPPET HUS med café och basar i kyrkstugan, Yngsjö lördagen den 23 mars Till förmån för projektet DSI, Indien. Öppet 12,00-16.00. . Försäjlning av indiskt hantverk. . Servering: kaffe/ te med hembakade kakor . Försäjlning av svenskdesignade ringar. . Sång och musik av Arne Castell, Leif Axelsson och Rune Svensson VARMT VÄLKOMNA INGA

11-20 febr. 2013

Även sista dagarna i Indien blev innehållsrika.Efter lördagens firande av annual var alla på projektet lite trötta men tacksamma över en lyckad fest.Andra helgen i varje månad är besökshelg och det kom en del föräldrar eller släktingar till våra ungdomar. En del kom långväga ifrån. Jag fick glädjen att möta alla och ”samtala med dem”, SAMT AVNJUTA DERAS HEMLAGADE MAT, som de har med sig för att bjuda barnen. Det var en ära för dem att jag ville smaka på deras mat….och även en ära för mig. Jag fick även agera kurator för en familj, där en av döttrarna vägrade prata med sin mamma.Stora problem i familjen där flickan tagit ställning för pappan. Efter ett långt samtal veknade flickan och alla tre ,två döttrar och modern kunde förenas, gråta ut och reda ut saker och ting. Modern berättade att deras pappa hade planer på att ”ta hem döttrarna” EFTER AVSLUTAD TIONDE KLASS.Där fick jag ännu en allvarlig sak att diskutera med dem. Detta med barnäktenskap har tyvärr ökat , särskilt i de fattiga avlägsna byarna.

På eftermiddagen anlände en mycket god vän till DSI, Ruby och James. Hon är en privat ( rik)) sponsor från Tyskland, med ett gott hjärta . Hon har bla skänkt tandläkarutrustningen, köket och den stora samlingshallen ovanför köket.En trevlig pratglad kvinna som jag var glad över att få möta.Vi hade många ,långa och viktiga samtal angående vårt kära DSI OCH DESS FRAMTID.

Resan hem gick perfekt och nu har jag varit hemma en vecka i ett vintrigt Yngsjö. Härligt att möta min familj och vänner igen.Och nu börjar jag så smått planera för nya evenemang till förmån för mitt kära projekt i Indien.

6-10 febr. -13

Denna vecka har” rusat iväg i racerfart”, men så är det när mycket intressanta saker händer,Förutom besök i klasserna med blandad undervisning har jag även besökt den kommunala skolan . Den benämns ”APPARTHISCHOOL”. En skola med klasser från babystadiet till femte klass. Allt är mycket spartanskt, eleverna sitter på golvet och har enkla läromedel. Ca 40 elever går på denna skola, varav en elev från DSI

Ett klassrum på DSI är beläget intill ett hus med fyra kor ,ett sopkärl och toalett. Klassrummet saknade fönster, lukten från korna och röken från tunnan var mycket besvärande. Efter en fråga från lärarna om det fanns möjlighet att montera in fönster. Jag funderade på saken och beslutade att det var en viktig insats. Allt skedde väldigt snabbt, fönstren är med alminiumprofiler och är öppningsbara. Även andra reperationer, typ trasiga fönster och grindar framför trappor är klara.

I onsdags kom en svensk kille på besök. Han adopterades från det barnhem där Ruby tidigare var föreståndare. Det blev för dem ett kärt återseende och vi besökte även hemmet där han kom ifrån. Det används inte längre som” hostel ”men en del av rummen används som klassrum.Han fick se platsen där hans säng stått och STOD!!!!

Idag kommer en kvinna från Tyskland på besök, en gammal trogen vän til Ruby och DSI som jag är glad att få möta före min avresa i morgon natt.

5/2 solenergi DSI

Efter hemkomsten till DSI efter resan till Rajasthan var arbetet med reservkraftverket, som drivs med solenergi ,klart.Det var med stor tillfredsställele och glädje att uppleva när den ordinarie strömmen försvann kopplades automatiskt reserven in och eleverna kunde fortsätta läsa sina läxor till full belysning.

Men eftersom denna installation har varit kostsam har vi varit tvungna att välja strategiskt viktiga platser på projektet. Vilket innebär att det behövs på fler ställen!! Så det får bli ett av nästa års insatser….hoppas jag.

28 jan – 4 febr -13

Ja, nu rullar tiden iväg med racerfart, nästa vecka är det dags för hemresa och vinterkläder, hur det kommer att kännas!!!

Förra veckan var Ruby och jag på en spännande och intressant resa till staden Jaipur i delstaten Rajasthan i nordvästra Indien. I guideboken står det att det är ett av de mest romantiska områdena i Indien.Landskapet består av berg, kullar, sjöar och öknar. Vissa områden är kända för sina rikedomar av granit och marmor och många av de byggnader vi besökte var uppförda av samma slags marmor som Taj Mahal.

Jaipur ”den rosa staden ” en fantastisk stad med många sevärda byggnader som Vindarnas palats, Amberfortet,massor av andra palats, tempel, observatorier och inte minst den sk ”CHINA WALL” en mur som ringlade sig i och runt kullarna och bergen utanför Jaipur.Vi hann med mycket på dessa tre dagar, allt från kulturella upplevelser , studiebesök på bla en stor manufaktur fabrik till shoping av allehanda slag. Vi hann även med besök i två städer, Ajmer och Pushkar, med olika tempelbesök, basarer och marknader. Varje år hålls där en marknad ,där kameler dominerar och folk vallfärdar dit och samtidigt passar de på att bada i den heliga sjön ,som enligt sägen sprang upp ur detta ökenlandskap då Brahma tappade en lotusblomma.En av Indiens , enligt hinduerna, heligaste platser.

Nöjda och glada återvände vi till DSI,tacksamma att åter vara ”hemma igen” hos våra underbara barn och ungdomar.

I lördags var det filminspelning hela dagen på projektet, olika scener spelades in av verksamheten.Alla medverkade på ett eller annat sätt,barnen var särskilt lyckliga över att få vara filmstjärnor för en dag.Innehållet kommer att varvas med gospelsång och musik och någon form av ”story” och blir ca en timme lång.Spännande att ta del av hur en filminspelning blir till, inte minst alla dessa omtagningar, vilken tid det tar!

Igår blev det en lugn och avkopplande dag för oss alla.

Ny skolvecka igen ,jag var ”lärare” i tre klasser, i en av klasserna besvarade jag under en timmes tid elevernas intressanta frågor om vårt land typ språk, valuta familjesituationer ,politik, skolundervisning, kultur mm. De är väldigt nyfikna och vetgiriga…och det är bra.

Eftermiddagen inleddes med att besök hos en familj till två av våra elever. De har inte varit i skolan på en vecka, så nu var det dags för hembesök. Pappan var hemma med pojkarna, vi fick ett ganska bra möte och han lovande skicka barnen tillbaka till skolan och att de även under veckan kommer att bo på internatet. Socialarbetaren på skolan och jag upplevde båda två att pappan och farmodern blev förvånade över vårt besök, att vi brydde oss om pojkarna och att vi bara ville dem väl. andra Hoppas verkligen att detta löfte hålls, pojkarna trivs bättre hos oss än hemma. Dagen har avslutats med tre personalmöten.

26 jan/ republicday

Idag firar Indien sin republikdag och skolan uppmärksammade dagen med en högtidlighet här på skolan.i form av flagghissning, tal till landet, marscher till blåsmusik, sånger och dans och slutligen Indiens nationalsång. Den sjungs för övrigt varje morgon innan skolan börjar sin undervisnig.

18-25 januari -13

Dessa dagar har varit av väldigt skiftande innehåll.

Materialet till solarsystemet anlände den 18 jan och arbetet påbörjades i måndags och idag är allt klart. Nu är det endast tid som ska inväntas innan paneler placeras och allt kan startas. Så nästa vecka blir spännande att se hur detta system fungerar.

I lördags träffade jag skolläkaren och vi samtalade om olika behov hos våra elever. En viktig sak är att äldre tjejer får extra tillskott av järn, så det beslöt vi att ge dem med början i februari.

I måndag morse besökte Jeethu, skolans socionom,och jag två byar där en del av våra barn kommer ifrån. Vi delade ut lite kläder, handdukar, tandkräm mm och samtalade med de som var hemma bla farmödrarna till fyra av våra barn. Föräldrarna lever inte tillsammans, mammorna har mer eller mindre fått ”fly” från männen som slog både dem ,barnen och sina gamla mödrar samt att de ofta är onyktra. Vi fick ta del av många familjetragedier under dessa besök.

Ruby anlände senare och detta med anledning av att kvinnorna kallat till ett viktigt möte. De var upprörda över att en av familjerna i byn tillåtit sin fjortonåriga dotter till giftermål med en sjuttonårig pojke. De ville inte att denna familj skulle bo kvar i byn. Att höra dessa arga kvinnor i affekt prata tamil med Ruby angående detta är svårt att återge.Detta är inget Ruby kan ta ställning till, men helt klart är ju att äktenskap inte ska tolereras vid så låga åldrar. Flickan gick i vår skola i åttonde klass förra terminen men slutade tvärt pga detta. Förskräckligt!!

Såg också vid detta besök mycket unga flickor som antingen var ogifta eller gifta och hade ett eller två barn . Dessa flickor hade tidigt avslutat sin skolgång för detta liv…vilken framtid de har!!

Två nya fadderbarn har jag träffat och är glad att de har fått ”föräldrar” från Åhus och Degeberga.

Jag har varit i skolklasser en hel del och tagit del av deras undervisning, som är helt annorlunda än vår metodik och pedagogik. En del av barnen når goda resultat OCH DET ÄR GLÄDJANDE. NÄR JAG UPPLEVER ALLT DETTA ÄR JAG INNERLIGT TACKSAM TILL ALLA ER SOM SPONSRAR EN DEL AV DESSA ELEVER GENOM ERT ”FADDERSKAP”.

I onsdags kväll var Ruby och jag inbjudna till en ceremoni med anledning av att ett par snart ska bli föräldrar för första gången. Men som i många familjer är inte alla äktenskap accepterade, så är fallet i dessa familjer. Storbråk utbröt på tisdagskvällen ,vilket ledde till att flickans mamma föll!! ner från ett hustak, skadades allvarligt och avled i onsdags morse. Så självklart blev denna högtid inställd.

I går , torsdag, vinkade jag av ett fyrtiotal elever samt lärare från ”primary-school” för en dagutfärd till fågelcentet. Se alla dessa små förväntansfulla barn inför en annorlunda skoldag var härligt.

Idag var det åter dags för bybesök, där en av våra fadderbarn kommer från.Han var med oss och var glad och stolt att hälsa på sin mormor och alla gamla vänner och se den glädje hos honom när han var mig behjälplig med att dela ut gåvor var rörande. Alla uttryckte sin tacksamhet till oss att vi kom på besök och är glada att denna pojke får bo och gå i skola på DSI. Hans pappa bor i en annan by och mamman är mentalsjuk.

Ett annat givande besök gjordes på en risfabrik och därefter stannade vi till på ett hostel ,likt vårt , med endast tio barn inneboende och där husen är i mycket dåligt skick. Tacksam återvände jag till DSI över allt jag upplevt under dessa få timmar,