Idag är det alla hjärtans dag som här kallas ”all lovers day” och alla hälsar varandra ”Happy All Lovers Day”. Lite patetiskt i detta land där arrangerade äktenskap är det vanligaste!!! det där med kärlek är inte så viktigt, det kommer ev så småningom efter giftermålet.
Igår var vi åter igen på ett bröllop.Brudparet förlovade sig för sex månader sedan och har fram till igår endast haft telefonkontakt!.Bruden såg livrädd ut under hela kvällen,hoppas bara att deras äktenskap blir lyckligt!!
Veckan som gått har innehållit olika intressanta möten. I tisdags mötte vi kvinnorna från kvinnoprojektet på deras månadsträff.Stolta och arbetsamma damer ,som verkligen kämpar för sin självständighet utan beroende av männen.Vi uppmuntrade dem till fortsatt ”kamp” och uttryckte vår beundran för deras mod.
Ett besök på den närliggande statliga skolan blev också väldigt givande. I ett enda enkelt rum,typ barack ,samlas varje dag ca trettio barn , i en grupp, från förskoleklass upp till femte klass.En lärare sköter undervisningen i denna blandade skara av elever .Hon skötte det på ett förträffligt sätt.
I går fyllde jag år och hela dagen blev en enda lång fest med hyllningar av olika slag från barn och personal.Jag har nog aldrig blivit firad på ett sådant sätt, vart jag än gick var det någon som sa Happy Birthsday with long life to you.Underbart. Kvällen avslutades med bröllop!
Idag har jag bjudit till fest,Den inleddes vid lunchen då det serverades en god kycklingrätt med tillhörande spicy sås. Jag älskar den indiska maten , särskilt den frånTamil Nadu.I eftermiddags avnjöt vi en tårta, beställs från ett av stadens kondis! God och Söt!
Slälva partyt ägde rumm i hostlets dininghall. Barnen bjöd på olika danser och sånger.En kille med Down Syndrom bjöd upp mig till dans, till indisk musik, och sjöng en sång till min ära.Godisregnet och ballongleken blev nog kvällens höjdpunt, med tanke på alla glada tillrop och glädjetjut.Här gällde det att rädda sin egen ballong men smälla de andras.
Kvällen avslutades med den traditionella aftonsamlingen ,där jag inledde med bönen ”Gud som haver” på engelska och översattes till tamil.
Innan alla lämnade lokalen fick de en tandborste och en tub tandkräm. En nyttig present efter dagens sötintag!
Att ha fått förmånen att fira Alla Hjärtans dag på detta fantastiskt härliga sätt, det ar omöjligt att uttrycka i ord ” Det Måste Upplevas!”