Efter fem intensiva, roliga, varma och omväxlande veckor på DSI är jag åter på svensk mark. Man säger ju ” borta bra men hemma bäst”, och det var härligt att komma hem till familjen igen.Men när jag kommer till DSI är jag hemma där.
Jag lämnade ett mycket varmt ,ja hett Indien och det är underbart att möta ljuset och våren här.Det tar dock lite tid att ”landa”mentalt, mina tankar går ofta till mina kära vänner på DSI. Vi lever i så olika vardagar och den vardagen har jag inlemmats i under mina fem veckor. Allt är så enkelt där men ändå så annorlunda och svårt.
Jag är ju så innerligt tacksam och glad att jag har fått denna förmån att åka till Indien och ”göra skillnad”. Sista dagen blev känslomässigt oerhört stark för mig. På morgonen åkte Ruby och jag ca sex mil till ett katolskt college, som har utbildning i datakunskap och en kurs i sjukvård motsvarande vår undersköterskeutbildning.
Vi möttes av en nunna som också är direktor och lärare på detta college och som gav oss en tydlig information om deras undervisning och värdegrund. . Vi har ett par elever som inte är kvalificerade att gå på de mera teoretiska linjerna och vi tror att detta college skulle bli lämpligt för dem . Skolan har växelvis teori och praktik under ett läsår.Nu hoppas vi på att dessa flickor vill börja där, terminen börjar den förste juni.
Resten av dagen blev i stort sett ett enda stort avskedskalas med brev, teckningar, blombuketter, presenter, danser, sånger och tal mm.Att bli föremål för så mycket tacksamhet, glädje och kärlek ,ja det är svårt att förklara vilka känslostormar det utlöser. Stort Tack till er alla som gjorde min sista dag så fantastisk.
Sista överraskningen blev på kvällen när jag skulle kliva in i bilen, som skulle köra mig till flygplatsen i Chennai! Då kliver en av flickorna och en av husmödrarna in i bilen och säger ” we are going with you, Inga mam”. Gissa om jag blev glad och rörd. De hade aldrig sett en flygplats förr ,nu fick de en chans och samtidigt följa mig så långt det nu gick!!!!
Tack alla kära underbara vänner på DSI för min vistelse, för all vänlighet och omtanke som Ni alla dagligen visat mig. Miss you so much. With love! Inga