Ännu en händelserik dag.
Vi har varit ute i två andra fattiga byar för att leverera matpaket.Jag har trott att jag tidigare sett vad det inneburit att vara lågkast och fattig i Indien. men det vi fick uppleva idag var nog det jag inte trodde existerade.En mycket mycket fattig by ,där samtliga 24 familjer bor i hyddor .En del saknar tak och alla har jordgolv.Barnen var mycket magra, till gränsen undernärda bl.a. på grund av brist på protein
.Barnen går inte i någon skola, pga att de helt saknar pengar till skoluniformer och andra nödvändiga utgifter.Så även om det finns någon statlig skola i närheten finns det inga som helst möjligheter för dessa barn att gå i skola.
Hur den indiska staten tänker angående detta skulle vara intressant att veta. Det är lag på att alla barn har rätt till skolundervisning i Indien..men verkligheten är helt annorlunda. Även här blev alla tacksamma för vårt besök, gav oss varsin ros och några barn sjöng för oss.
Även detta besök berörde oss starkt.
Indien är ju kontrasternas land ,så även vårt nästa besök.Nämligen ett besök på banken ,dit jag överför mina pengar.Då fick jag tillfälle att fråga varför det ska behöva ta så lång tid innan pengarna når kontoinnehavaren.Svaret var väl lite svävande…men som jag brukar säga…Indien är Indien!
Ja, utöver alla dessa besök har ju också agerat ”projektledare” för spisbygget och målningsarbete i den stora samlingssalen. Så uppgifterna är skiftande men intressanta.