En fantastisk vacker vinterdag välkomnar mig tillbaka till Yngsjö efter fyra veckors vistelse i Indien. Tiden på projektet DSI har har varit omväxlande och innehållsrik. Lisa har varje dag varit på primary och deltagit i undervisningen samt haft konversationsklass i engelska för lärarna en del eftermiddagar. Det har varit mycket uppskattat.Jag har varit en del på highschool och haft korta lektioner i engelsk konversation. Under vår period har det varit mycket förberedelser till olika examensprov, så tiden har varit begränsad för ”extra undervisning” i dessa klasser. Jag har även varit i klasser på primary, klasserna där är stora ,ca 30, så avlastning har varit mycket tacksamt.
Vi har även åkt runt med skolbussarna för att hämta upp barnen. Tänk er…barn ca 3,5 år hämtas ca kl 7.30, åker på skumpiga vägar och är vid skolan ca kl 8.45. Skoldagen slutar 15.30, bussarna hämtar barnen 15.45 och kör barnen ut i de olika byarna . Då är barnen trötta…! men lika leende varje morgon inför en ny skoldag.
En dag åkte Ruby, Lisa och jag till Chennai för en del inköp till skolan bl.a läroböcker, plancher, faktaböcker, kartböcker och pennor.I denna bullriga trafiktäta världsstad tar allting en enorm tid med långa köer och väntetider.
Sista week-enden var vi ett sällskap på tolv personer som åkte till Mombai på en studieresa. Mycket att uppleva för oss alla i denna jättestora stad , från slumonråden till de allra lyxigaste kvarteren.I vårt sällskap hade sex stycken aldrig besökt en flygplats, åkt hiss eller rulltrappa och självklart inte flugit. En helg som de sent ska glömma med massor av intryck från denna gigantiska stad.
Sista dagen på DSI blev en avskedets dag. Varierande programinslag på high-school, primary school samt av barnen på internatet. Att få ta emot så mycket kärlek och värme från alla dessa mina underbara vänner är svårt att i ord beskriva.
Varmt tack för tiden hos er. Älskar er alla! Saknar er redan!