I kväll känns det som denna dagen varat mer än en dag!
Efter vår dagliga morgonpromenad och frukost gick jag till primary-school och hjälpte till i den äldre förskoleklassen. En flicka där är i behov av mycket extra hjälp och stöd. Det är inte lätt för lärarna att räcka till för alla ,ca trettio elever. Jag finner det meningsfullt att vara till nytta och gör det med stor glädje.Då är pedagogen Inga i sitt esse!
Arbetet med den nya eldstaden är i full gång och det kräver också min uppmärksamhet.Det kommer att bli en bättre miljö för kökspersonalen när denna sk spis blir färdig. All rök kommer att ledas upp genom ett högt rör.Även denna skarpa rök har stundtals legat som en dimma på projektet.
Dagen avslutades med att vi åkte till ett par avlägsna ,mycket fattiga byar ,för att dela ut matpaket.Det innehöll bl.a. ris, potatis,lök. grönsaker bananer,kex, chips!
Familjerna här bor i hyddor med jordgolv och all mat lagas i grytor över öppen eld utomhus.I bästa fall har männen olika typ av dagsverkeen, och några av kvinnorna är med i vårt microlånsprojekt.De har fått lån till en ko eller get.Nu såg vi flera kor, kalvar och getter.
Den statliga skolan är stängd på grund av att inga lärare vill jobba i dessa avlägsna och fattiga byar,detta gäller även socialarbetare.Några av barnen går i skola i en angränsande by, resten blir utan undervisning!!! Ja, Indien ett land i utveckling….men det gäller alls inte alla!!!
Att på nära håll uppleva denna totala fattigdom berörde oss …men samtidigt uppleva deras tacksamhet för gåvorna, känna deras lycka över att de byn har varandra,deras hjälpsamhet och omtanke för varann. Här har vi i västvärlden mycket att lära !